Kemiska faktorer

På arbetsplatserna används många kemikalier och dessutom frigörs skadliga ämnen till följd av arbetsprocesserna. Alla dessa ämnen kallas kemiska faktorer och dessas risker måste bedömas.

En del av de kemiska faktorerna är ofarliga men många har skadliga egenskaper som måste beaktas i hanteringen och bearbetningen. En farlig kemikalie kan vara skadlig för hälsan eller miljön eller orsaka brand- eller explosionsrisk.

För att hanteringen av kemikalierna skall vara säker på arbetsplatsen måste det finnas en förteckning över de kemikalier som används. Arbetstagarna skall ha tillräckliga kunskaper om ämnenas egenskaper och säkerhet och om hur man på ett säkert sätt kan hantera ämnena. Detta ansvarar arbetsgivaren för.

Arbetstagarna måste få tillräcklig utbildning i hur kemikalierna hanteras och få lära sig hur man undgår exponering för de kemikalier som uppstår i arbetsprocessen. Dessutom skall arbetstagarna få lära sig hur de skall agera i farliga situationer och hur man använder och underhåller skyddsutrustningen.

Lagringen av kemikalier och avfallshanteringen skall skötas korrekt.

I regel är arbetstagarna väl medvetna om den akuta fara kemikalierna orsakar, t ex brand- och explosionsrisk samt förgiftningsrisk. Hälsoriskerna som orsakas av kemikalierna uppstår dock först efter långvarig exponering eller sedan lång tid förflutit från exponeringen, t ex asbestexponering. Då effekten inte genast kan upptäckas glömmer man lätt bort säkerhets-åtgärderna, t ex bruket av skyddsutrustning.

Vid valet av kemikalier är målsättningen att finna en produkt som lämpar sig för ändamålet och som är möjligast ofarlig. Man måste också ta hänsyn till det avfall som uppstår vid bruket av kemikalierna, t ex förpackningsavfall och smutsiga arbetsredskap.

Anskaffningen av kemikalier skall ske centraliserat. På så sätt undviker man att parallella produkter anskaffas för ett och samma användningsändamål och samtidigt blir det lättare att effektivt katalogisera vilka kemikalier som är i bruk. Den centraliserade upphandlingen är också av ekonomisk betydelse. Man undviker anskaffningen och lagringen av onödiga ämnen. Vid upphandling av skyddshandskar och andningsskydd skall man försäkra sig om att de lämpar sig för sitt användningsändamål och att man följer instruktionerna vid användningen av dem.

Farliga kemikalier

En kemikalie är antingen ett ämne eller en blandning av ämnen, dvs en produkt. Farliga kemikalier är skadliga för hälsan eller miljön eller medför brand- eller explosionsrisk. Hälsovådliga kemikalier kan om de kommer i kontakt med kroppen vara skadliga för hälsan.

En kemikalie är hälsovådlig om den är

mycket giftig
giftig
skadlig
frätande
irriterande
sensibiliserande
cancerframkallande
skadar arvsmassan
farlig för fortplantningsförmågan

Kemikalier som medför brand- eller explosionsrisk kan på grund av sina fysikaliskt-kemiska egenskaper orsaka brand eller explosion. Explosiva kemikalier kan explodera på grund av stöt, friktion eller på grund av öppen eld. Frätande ämnen kan på grund av sin reaktivitet orsaka en explosion eller brand eller få andra ämnen att brinna snabbare.

En kemikalie är brand- eller explosionsfarlig om den är

explosiv
oxiderande
mycket brandfarlig
lättantändlig
antändlig.

Miljöfarliga kemikalier kan, om de kommer ut i naturen, orsaka direkt eller fördröjd fara för miljön. Miljöfarligheten klassificeras enligt vilka skador ämnet kan orsaka vattendragen eller ozonskiktet.

Varningspåskrifter och märkning

Märkningen består av symboler och texter. Av kemikaliernas märkning skall framgå kemikaliens handelsnamn, kontaktuppgifterna till den näringsidkare som ansvarar för marknadsföringen eller överlåtelsen av kemikalien vilka farliga substanser som ingår i kemikalien angivet enligt klassificeringsbeslutet, varningssymboler, R-fraser och S-fraser som anger faran och säkerhetsåtgärderna.

På arbetsplatsen skall man se till att då kemikalier överflyttas från leveransförpackningarna till bruksbehållare också dessa förses med vederbörlig märkning.

Exempel på R-fraser
R10: Antändlig
R35: Mycket frätande
R42/43: Kan ge allergi vid inandning och hudkontakt

Exempel på S-fraser
S1: Förvaras i låst utrymme
S38: Använd lämpligt andningsskydd vid otillräcklig ventilation
S49: Förvaras endast i originalförpackning.

Skyddsinformationsblad

Kemikalietillverkaren, importören, distributören eller den som överlåter kemikalien skall sammanställa ett skyddsinformationsblad gällande sådana kemikalier som klassificerats som farliga.

Skyddsinformationsbladet ges till den som tar emot kemikalien då kemikalien används i industriellt eller professionellt bruk. Skyddsinformationsbladet överlämnas med den första kemikalieleveransen.

Skyddsinformationsbladet innehåller uppgifter om kemikaliens sammansättning och farliga egenskaper, hälsorisker samt brand- och explosionskänslighet, säkert bruk av kemikalien och vilken form av skyddsutrustning som skall användas vid hanteringen. Dessutom innehåller skyddsinformationsbladet uppgifter om kemikaliens klassificering och påskrifterna på emballaget samt om lagring, transport och hantering av avfall.

Skyddsinformationsbladen för de kemikalier som används på arbetsplatsen skall förvaras och hållas i ordning. På arbetsplatsen skall det dessutom finnas en alfabetisk förteckning över handelsnamnet på de kemikalier som används och av denna skall framgå kemikaliernas klassificering och uppgifter om huruvida det för respektive kemikalie finns ett skyddsinformationsblad. Skyddsinformationsbladen och kemikalieförteckningen skall tillställas arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktige.

Arbetstagarna skall få handledning i hur skyddsinformationsbladen används och informationen skall på arbetsplatsen förvaras så att den är lättillgänglig för arbetstagarna. Syftet med skyddsinformationsbladen är att förmedla de uppgifter som tillverkaren har om det ifrågavarande ämnet och som behövs för att kemikalien skall kunna lagras och hanteras säkert. För användarna är det synnerligen viktigt att få uppgifter om hanteringen av kemikalierna, hur man undviker exponering, personlig skyddsutrustning, förstahjälp och anvisningar med tanke på eventuell brand

Det är skäl att göra upp särskilda arbetsanvisningar eller ett s k kemikaliekort för de farliga kemikalier som används på arbetsplatsen. Av dessa skall tydligt framgå tydligt vilka faror och exponeringssätt som skall beaktas vid hanteringen, vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas samt förstahjälps- och släckningsanvisningar.

Katalogisering av kemikalier

På arbetsplatsen skall det finnas en förteckning över alla kemikalier som används. I kemikalieförteckningen enligt handelsnamn upptas användningsändamålet för varje kemikalie, en uppskattning av den mängd som används, klassificeringsuppgifter samt uppgifter om för vilka kemikalier det finns ett skyddsinformationsblad.

Användningen av flera produkter för samma ändamål är oekonomiskt och inte meningsfullt. I samband med katalogiseringen av kemikalierna utreds tillsammans med användarna vilka produkter som behövs. Samtidigt kommer man överens om att sluta anskaffa onödiga ämnen, hur lagret skall användas slut eller förstöras.

Vid katalogiseringen av kemikalierna utreds också vilka skadliga eller farliga kemiska faktorer som förekommer på arbetsplatsen eller som uppstår i arbetet, t ex svetsångor, damm eller ånga från lösningsmedel.

Kemikalierna kan katalogiseras för respektive arbetsplats på följande sätt:

uppskattning av den mängd som används
kontrollera förpackningspåskrifterna
uppdatera skyddsinformationsbladen
arkivera uppgifter om ämnen som tagits ur bruk
uppdatera kontaktuppgifterna till kemikalieleverantörerna
utred om alla ämnen verkligen behövs
förstör onödiga kemikalier
utred om det i arbetet uppstår luftföroreningar.

Exponering och bedömning av detta

Kemikalierna har skadlig inverkan endast om man kommer i beröring med dem. Hälsovådliga ämnen kan ha omedelbar inverkan på huden eller slemhinnorna eller indirekt sedan de trängt in i kroppen, t ex i lungorna, benstommen, njurarna eller nervsystemet. Effekten kan vara akut eller bryta ut först efter flera år. Huvudsakligen exponeras man för kemikalier via huden och andningsorganen. Exponering från hand till mun kan inträffa t ex då man röker eller äter.

Arbetsgivaren skall utreda på vilket sätt och i hur stor utsträckning arbetstagarna exponeras för kemikalier så att man kan bedöma hälsorisken och de skyddsåtgärder som skall vidtas.

Riskbedömningen förutsätter att arbetsgivaren känner till de kemikalier och kemiska produkter som används, fakta som baserats på utredningar av exponeringen samt gällande gränsvärden. Hur farliga kemikalierna är utreds på basis av klassificeringen, märkningen och skydds-informationsbladen. Vid behov kan man begära tilläggsinformation av kemikalieleverantören.

Utredningen av exponeringen kan baseras på erfarenhet, tidigare mätningar av arbetshygienen eller mätningar som gjorts på motsvarande arbetsplatser. Utredningen görs så att man går igenom var kemikalierna används samt eventuella utsläppskällor och –situationer. Vid sidan av exponeringen i samband med det rutinmässiga arbetet fästs också uppmärksamhet vid exceptionella arbetsuppgifter, t ex underhållsarbete och städning.

På kemikalieexponeringen inverkar kvaliteten på de kemikalier som används, hur de används, användningstiden och –mängden. Arbetstagarnas totala exponering påverkas också av andningsvolymen dvs hur tungt arbetet är, eventuell bakgrundsexponeringen på andra platser än arbetsplatsen samt arbetstagarnas egna agerande, t ex personlig hygien samt bruket och underhållet av skyddsutrustningen.

Exponeringen kan kontrolleras genom att man mäter föroreningarna i luften och tar biologiska prov av respektive arbetstagare. En biologisk definition är en bra mätare vid långvarig exponering då man t ex mäter hur mycket tungmetaller som lagras i mänskan. Det bästa sättet att följa upp exponeringen för lösningsmedel och att kontrollera hur arbetsrutinerna inverkar på exponeringen är att mäta föroreningarna i luften på arbetsplatsen. Det är skäl att anlita experter på företagshälsovård då man bedömer och mäter exponeringen.

Gränsvärden

Vid bedömningen och mätningen av hur skadliga föroreningarna i luften på arbetsplatsen är används de s k HTP-värdena som referensvärden. Arbetsgivaren skall beakta HTP-värdena vid bedömningen av luftkvaliteten på arbetsplatsen, arbetstagarnas exponering och mätresultatens betydelse. HTP-värdena granskas och uppdateras kontinuerligt på basis av undersökningsresul-taten. HTP-värdena publiceras i social- och hälsovårdsministeriets cirkulär om säkerheten.

HTP-värdena anges för ämnets eller ämnesgruppens som orenhet i luften under en period av åtta timmar, femton minuter eller som temporär genomsnittshalt. Med HTP-värden avses sådana maximihalter dvs ofarliga gränsvärden, som alla arbetstagare kontinuerligt troligtvis kan utsättas för i arbetet utan att detta under en åtta timmars arbetsdag och fem dagar/vecka medför skada.

De bindande gränsvärdena för luftföroreningarna, de största tillåtna halterna, har utfärdats för asbest, bensen, damm från hårda träslag, bly och vinylklorid.

ASA-registret

Ett register över arbetstagare som i arbetet utsätts för ämnen som kan orsaka cancerrisk och över dessa personers arbetsplatser registreras i ASA-registret. Som exponerade anges de personer som hanterat eller i övrigt exponerats för en agens under en betydande del av arbetstiden i minst 20 dagar/år.

Arbetsgivaren skall föra en förteckning över sådana agenser som används på arbetsplatsen och som kan medföra cancerrisk samt över de arbetstagare som utsätts för dessa ämnen i sitt arbete. Arbetsgivaren meddelar årligen dessa uppgifter till arbetarskyddsdistriktet som sänder uppgifterna vidare till social- och hälsovårdsministeriets ASA-register. Institutet för arbetshygien upprätthåller registret.

Uppgifterna i registret används för att följa upp hälsotillståndet hos de exponerade, för förebyggande av sjukdomar och för forskningsändamål. Registeruppgifterna samlas in av arbetsgivarna.

Sök