Fysisk belastning

Belastningsfaktorer som påverkar den fysiska hälsan och arbetsförmågan är bl a arbetsmetoderna, arbetsställningen, hur fysiskt ansträngande arbetet är, den precision arbetet kräver, arbetsredskapen och arbetsmiljön, arbetsgemenskapen och arbetstagarens personliga förutsättningar. Det är ofta svårt att peka på endast en orsak till att en person tröttnar eller blir sjuk.

Även om andelen fysiskt tungt arbete i likhet med ensidigt, repetitivt arbete som utförs i ett uppskruvat tempo minskat på många arbetsplatser tack vare automationen har inte andelen belastningsskador som orsakas av ensidiga och upprepade rörelser minskat.

Fortsättningsvis toppar belastningsskadorna statistiken över de arbetsrelaterade sjukdomarna. Arbete som utförs i samma ställning länge har då tekniken utvecklats ökat. Det samma gäller den kvantitativa och kvalitativa behandlingen av data och andelen arbete som kräver snabbhet.

Inte heller hjälparbete som kräver fysisk styrka har försvunnit utan snarare ökat. I dessa arbeten ingår många lyft, förflyttningar och bärande. Ofta förekommer det också brister i arbetsmiljön. På lång sikt är detta en risk för hälsan om inga förbättringar sker.

Oändamålsenliga och fel placerade möbler eller olämpliga arbetsredskap kan tvinga arbetstagaren att jobba i obekväm ställning. Om material- eller produktflödet är illa planerat kan detta fördröja eller försvåra arbetet.

Brister och missförhållanden i arbetsmiljön kan ses som belastningsfaktorer. De kan öka besvären som beror på hur arbetet organiserats och brister i arbetsutrymmet eller ergonomin. Ofta fästs inte tillräcklig uppmärksamhet vid miljöfaktorerna trots att man vet att olämplig temperatur belastar kroppen, hög bullernivå orsakar stress och försvårar koncentrationen och gör det svårt att höra särskilt för personer i kundserviceuppdrag. Bristfällig eller felaktig belysning innebär en tilläggsbelastning särskilt då man arbetar med databehandlig och med uppgifter som kräver noggrannhet.